I fredags drog jag skamt pa scen, pa stallet jag skrev om i foregaende inlagg. Jag tycker det gick ganska bra i stora drag. I inledningen babblade jag lite for mycket och det blev lite trogt men snart var jag igång.
Gunnars skamt om skorna far alltid högst skratt, aven denna gången, och två personer kom fram och berömde just det skamtet, det brukar alltid vara minst två personer som gör det.
Hela materialet var skamt jag gjort sedan jag började med standup for snart två ar sedan.
Det var aven gäster från New York dar, en utav dom var en komiker som brukar kora pa Comedy Cellar i New York; den mest klassiska standupklubben i New York. Har var i stan pa jobbresa, han gillade Gunnars skamt, naturligtvis.
Någonting riktigt hjärtskärande hände också. En utav killarna som driver Standup Tokyo, han som hjälpte mig satta igång med standup skulle avsluta kvällen.
Han berättade for mig att han slutat dricka alkohol och gar pa AA-moten. Han ar en riktigt snäll kille och kand for att vara rapp i kaften, snabb, och saker. Han ar bast i Tokyo pa att leda standupkvallar, presentera komiker och skota mellansnacket.
Under showen sag jag honom beställa från baren, han gick tillbaka till sin plats och innan han drack luktade han pa drycken och gick tillbaka till baren.
Han var rädd att det var alkohol i den.
Sedan nat han skulle ansluta kvällen sag han lite nervos ut, han fick inget skratt pa sitt första skamt och sedan kom han av sig. Jag har aldrig sett honom komma av sig innan och nu sag han ännu mer nervos ut.
Han måste kampa, tänkte jag. Med ett par ol under vasten känner man sig säkrare. Nu stor han dar nykter och tog in hela rummet pa ett helt annat satt.
Efter hans set sag han lite missnojd ut, han halsade pa mig med ett snett leende och blicken var inte lika fast som vanligt. Men han var sig själv, han var helt närvarande.
Hans drom ar att bli professionell komiker och nu tror jag han har en chans.