Töllsjö i Japan 2: januari 2020

Bag in box i Japan

Synd man inte dricker längre det är ju tur.

Lagergubbarna med stekt ägg i plastlåda till lunchen

Nu är jag i Nagoya. Jag fick gå upp klockan 04:30 för att ta första tåget från Tatsumi och sedan första tåget från Tokyo station för att hinna till första bussen i Kanie.

Kanie är ett litet samhälle utanför Nagoya, lite som Sandhult, därifrån en buss går till ett stort lager där jag nu befinner mig.

Ett lager på landsbygden, ett utav många lager. Ungefär som man ser lager efter lager längs motorvägar i Sverige.

Där inne sitter jag, samtidigt som lager efter lager öppnas inuti mig.

Gott

Lucas hummerrulle!

Vilken tid det tar innan leksaksbutiken öppnar!

Vi lyxar till det

Jag berättar för Luca om de italienska och franska modehusen och den artistiska talang och tradition utav urgammalt hantverk som ligger till grund för dess storhet men där paradoxen och dilemmat ligger i att dess varumärken är starkare än vad de representerar på marknaden. Genidesignern Staffans Dolces talang faller i skuggan av det monster han och sin partner har skapat då Dolce & Gabbana praktiskt taget skulle kunna sälja vad som helst, bara märket finns på produkten.

Lucas reaktion på mina tankar var "när öppnar leksaksbutiken?".

Lyxsafari

Fika

Jag och Rapp Mannor åkte till Ginza för att kolla vad som finns.

Pysselkompis

Vi äter på jobbet

På jobbet

Skojerier

Det gick ganska bra ikväll. Nya skämt om när jag och Luca gick till parken och upptäckte att jag bara tagit med mig bananer.

Mest skratt fick jag när jag berättade att jag utforskade bordtennis.

Skall prova detta ikväll

Hemmagjord pizzor

Sjunga

Lilly gjorde ett bra framträdande i sjungningen. Det är inte enkelt att gå upp på en scen inför över hundra personer i publiken. Många mammor med hård knut i nacken och sådana där strama och uppsträcka halsar där ådror och senor syns på över femtio meter.

Svarta tighta kavajer och höga klackar. Några pappor är också med, jag misstänker att dom är bakfulla eftersom dom sover i bänkarna.

Själv hade jag med mig kavaj och finskor! (Inte kvinnor från Finland, jag menar mina finaste skor).

Lilly skall sjunga

Seoul

Nu sitter jag på flygplanet till tokyo efter fem dagar i Seoul.

Det är fantastiskt att kunna resa i jobbet, uppleva nya platser och träffa spännande människor.

Seoul är en riktig sketstad, fy sjutton.

Koreanerna jag träffade var alla trevliga, men en del hade ett bryskt sätt att svara på mina frågor vad gällde till exempel om dom sålde kaffe eller inte. På ett ställe frågade jag visserligen om dom sålde kaffe på en resturang där man serverade öl, men man behöver ju inte bli så arg för det.

Jag frågade den arga var man kunde köpa kaffe. Hon svarade argt med att peka till vänster. Jag stod kvar, log, tittade henne i ögonen och pekade till höger.

Då log hon minsann tillbaka! Jag vann. 1-1 kanske man kan säga eftersom jag bad om kaffe på ölställe.

Hon vann första halvlek och jag kvitterade på slutet med en riktigt fräckis!

Askallt!

Rökstök

Igår gick jag och min kollega för att äta en bit mat, vi valde ett ställe med namnet Pig Hamnan.

Dom serverade grillat kött som är en specialitet här i Seoul. Det var helt ok, men jäklar vad rökigt det var! Det osade. (Vart kommer det ordet ifrån; os".

När jag kom hem fick jag hänga kläderna i badrummet och tvaga mig själv med rotborste och allt innehåll i de små flaskorna i duschen.

Ikväll skulle vi bli bjudna på middag. Jag såg fram emot lite spännande mat. Vi gick till Pig Hamnan...

Samma rökställe som igår. Det blev mer kött och nu hänger mer kläder på avrökning i badrummet. Alla flaskorna gick åt till tvagning.

Jag väntar på frukost

Snart kommer min frukost. Dom har ingen buffé här vilket förvånade mig mycket. Jag blev besviken när jag först fick reda på att man inte får ladda en massa bacon, som vore ens hand en skogsmaskin och baconet trädstammar som lastades uppå talriken som var som en lastbil.

Foto

Korea

Det är fint här i Korea, och kallt. Det tog två timmar med flygplan och nu en timma med buss.

Det är lite vildare här än i Tokyo. Bilar som tutar argt och det doftar ganska mycket. I bussen där jag sitter känner jag dofterna av både parfym och kryddor. Parfym och kryddor är ju ofta samma sak när jag tänker efter. För länge sedan kan jag tänka mig att man tog väldoftande kryddor samt örter och mortlade dessa, kanske blandar med en olivolja eller liknande, tills det blev en väldoftande massa som man kanske smorde in sig med. Under åren raffinerade man denna konst till den parfymindustri som idag omsätter hundratusentals dollar per år.